.. Hoppas ni orkar läsa, men det är värt det!

Just nu sitter jag hos Ariana och hon fixar sig, hon har sminkat sig sju gånger nu, och tagit bort det lika många gånger.

MOR OCH FAR sa till mig att min sminkning såg ut som om jag var en tvättbjörn. Men eftersom jag vill vara lika rebellisk som basseman så måste jag faktiskt trotsa mina kära päron och springa iväg och lägga på ett lager till med kajal. (för er killar är en kajal en liten penna som jag målar runt mina öron, det svarta)

Anledningen till att jag skriver är för att vi tänkte att vi skulle göra en slags sammanfattning av vårt första halvår tillsammans. Jag hade tänkt berätta om min första dag i skolan, så får Ariana skriva resten.


Jag cyklade till skolan med Ariana och Maria, som vanligt. Jag hade inte varit speciellt nervös för min nya klass, men jag visste bara två som skulle gå teknik. Det var Mirko och Ako. Tankar som; Skulle vi vara tre i våran klass? Kommer jag få gå tillsammans med Nv? Kommer jag överleva året ut? Var de tankarna som hade snurrat runt i mitt huvud. Sedan när vi satte oss i matsalen och väntade så träffade man sina gamla klasskamrater och man satte sig fint och lyssnade på Bims tal, eller kanske inte, jag kommer inte ihåg vad han sa i alla fall. Men det kan vara kortslutning i min skalle som vanligt.

När han började ropa upp alla klasser så bev det bara färre och färre. När samhälle gick var det ganska tomt vid mitt bord där vi satt. Sedan gick Nv iväg och jag satt nu helt själv vid mitt bord. Hade jag valt rätt? Hur snabbt kan man byta klass? Vart är de andra? Vid det ögonblicket så såg jag INGEN JÄVEL förutom mig själv. Eller.. Jag såg inte mig själv, men ni fattar. Då ropade Bim upp den sista klassen Teknik09. Då såg jag Ako, Mirco, David och Erik. Fem i klassen. Toppen. När jag stod vid Stellan och Jan-Olof såg jag två små killar, den ena såg ut som en björn med sitt långa svarta hår och en liten hatt som täckte hela ansiktet. Happ, en blyg jävel, det är ju asbra. Den andra killen var aningen kortare än björn, som jag kallade honom. Han hade också svart hår. Två emos. Hoppas jag slipper se på deras armar, tänkte jag.

När jag var uppe i klassrummet, ensam tjej, så såg jag mig omkring. Är detta klassen jag ska dras med i 3 år? Det var då jag kom på att Jennie, flickan som jag hade hört skulle gå Teknik inte var där. Hepp. Då blir jag väl het ensam då, tänkte jag. När alla korten var tagna och vi hade fått alla pappren så ville jag bara hem. Så när vi fick sluta, cyklade jag hem så fort som möjligt. Jag var väldigt lättad, och aningen glad, för Mirko och Ako hade pratat lite med mig i alla fall.

Sedan fick jag en utskällning av Maria och Ariana, för jag inte åt med dem. Men det glömmer vi fort. Det var min första dag, men nu så är jag väldigt glad över att gå i samma klass som er. Vad ska jag säga.. Tack för att ni "accepterar mig och för att jag får vara som en i gänget"

Nu ger jag datorn till Ariana!
/ Jenny Pettersson
Teknik 09

Ja, nu har jag ääääntligen bestämt att mitt smink ser bra ut och att mitt hår duger, ytlig? Jag?! Nej aldrig!
Okej då lite ytlig är jag väl men vadfan det är bara nyår en gång om året och ska jag frysa tårna av mig vid tolvslaget ska jag göra det snygg. Jag vet att ni håller med!

Jenny berättade om sin första dag men jag vet verkligen inte vad jag ska skriva om. Jag har haft det bästa året av mitt liv och det bästa halvåret med er. Vi kanske inte är de coolaste men herregud vad roligt vi har tillsammans, det är inte klokt. Ska berätta en hemlighet för er. Den första veckan så bara gick jag runt och bad till Gud om att han skulle flytta mig till en annan plats för vem fan skulle orka gå tre år med alla er. Alltså ta inte illa upp, jag är lite fördomsfull bara. Nv och Te elever liksom, hur roligt kan det bli.

Men så plötsligt en dag blev jag frälst eller hur jag ska beskriva det. Det var en av mina bättre dagar. Alla vet att jag och Jenny har haft våra dåliga dagar och bra dagar. De bra dagarna har inte varit perfekta dem heller, men bättre i alla fall.

Vi hade en otroligt rolig och givande lektion med kära Thomas. Jag satt som vanligt och tog på Jennys lår och Thomas sa skämt som fick mig att vika mig utav skratt. Och så plötsligt kände jag hur en värme steg i mig och att jag kände mig otroligt nöjd men livet. Helt plötsligt var Adam inte så hemsk och allt luktade gott. Fråga mig inte vad som hände, kanske fick en boll i huvudet dagen innan, vem vet. Detta ögonblick, som varade sisådär 20 sekunder kallar jag ögonblicket jag blev kär i NVTE09.

Jag blir inte kär hur lätt som helst, detta är en ära ska ni veta. Och jag är otroligt lycklig som får gå i en sån underbar klass med de mest annorlunda människor jag någonsin träffat! Jag känner mig äntligen normal!


Detta var bara en liten händelse som betydde mycket för oss. Skulle vi skriva om allt skulle vi aldrig få gå ut och göra saker som 16 åriga tjejer inte borde göra undet nyårsnatten. Ni som vill ha en liten resume kan läsa bloggen från början till slut! (Gjorde Jenny i förrigår, jävla tönt sååå cool)

Ni som har bättre för er denna kväll/natt får ta det lungt med etanolen så att ni inte somnar i en snöhög och fryser ihjäl, det vore ju förargligt.

Tillsist vill vi önska alla ett gott nytt år med roligare dagar med oss! Nu slår vi klackarna i taket, adjöken älsklingar!


Fjortis-pose.. Men vafan, det är ju nyår!

Gästbloggare: Bubbas storasyster Lotta, alias "Den bästa"

Förlåt min bror för att han släpper in mig på ert territorium, men han gjorde det under hot och en storasyster vet hur man terroriserar en yngre bror. (Vi behöver inte gå in på detaljer, men pinsamma foton och lögner för föräldrar som godtroget tar en oskyldig liten dotters ord för mer sanna än en 16-årig emo-rebells.)

Jag är en före detta NV-elev från måsgymnasiet och har haft tre mysiga år med Dennis och Thomas som mentorer. Det gamla radarparet styr och ställer fortfarande på norra sidan av byggnaden har jag hört och som gammal elev ser jag det som min plikt att se till att de får det trevligt under sin färd till pensionen.

Dennis gillar ordning och reda och speciellt bland sina pennor. Det roligaste var när Thomas bytte kork på alla whiteboardpennor så Dennis färgkodsystem falierade totalt på fysiklektionerna. Jag uppmuntrar därför helhjärtat att ni fortsätter i samma anda. Lägg även märke till Dennis förkärlek till raka och fina streck, perfekta cirklar och andra korrekt ritade geometriska figurer. Påpeka därför gärna att dessa är snea, krokiga, icke-cirkulära eller dylikt när han gett sig hän åt att skapa dessa oklanderliga kreationer.

Thomas är en svårare nöt att knäcka, han är lite mer laid-back om man så säger. Det bästa man kan göra för att göra hans gråa vardag lite ljusare, lite mysigare är nog att skriva så mycket ni bara kan på prov. Gärna onödiga fakta och långa förklaringar och diskussioner om helt självklara saker. Ju fler sidor ni hinner producera, desto bättre. Han ääääälskar att rätta prov. Detta ska givetvis göras inte göras så att ni förstör era chanser på era betyg, men har ni tid över på ett prov skriv till exempel några extra sidor bara för hans skull och skriv sedan sist "Ja, fast du kan nog skita i sidan 5-12, det var mest bara utfyllnad."

Som rubriken dock antyder går det mot nya tider och jag ser med glädje fram emot att höra Bassemans (Bubba för er) historier om nya sätt ni kommit på för glädja mina forna lärare. =) Avslutande vill jag också tillägga att ni har haft tur som har fått tillfälle att lära känna Tompa och Dennis. De är hyvens killar, som förgyllde mina år under gymnasiet och jag skrattar ännu idag gott åt deras nakna rumpor vi fick i avslutningspresent. Men det är en annan historia.

God jul på er alla och ha ett gott 2010!

P.s. Tack för en underhållande blogg, I'm watching you..

//Bubba

Tänkte bara säga: JULLOV!!! Fuck Yeah!!
// Victor.

eftersom man äntligen är klar med alla prov och så tänkte jag idag bjuda mig själv på lite julmust och daim. väl inne på netto träffar jag mig gamla tyska lärare, jaha trevligt tycker ni kanske, en jävla mardröm tycker jag. hade iaf en väldigt speciell konversation.

jag: Hej!
Jan: Hejhej! ( tänk er det med lite norländsk dialekt! man får gåshud direkt, och inte bra gåshud!)
jag vänder mig om mot kassan igen
Jan: Ska du inte säga tack för betyget?
vid denna punkt är jag skiträdd, han skrämmer mig, ok?
jag: eeeh jo, tack.
Jan: Nä för det har du ju inte sagt!!

så min fråga är, till alla lärare som läser den här bloggen, om det nu är några, ska man tacka för betyget man fått? jag är väldigt förrvirrad. han har ju knappast sagt "grattis till mvg i tyska", utan han förväntar sig att jag ska säga tack för att han gav mig högsta betyg. jag tycker att om jag har fått mvg i tyska, så har jag jobbat och förtjänat det, jag har väl inget att tacka för, eller?
please hjälp mig.

har varit lite off den senaste tiden, varit glad och så men nu är det gamla lättirriterade ariana tillbaka, vet att ni har saknat mig. tänkte att jag skulle dela med mig av mig önskelista till er, ifall att tomten skulle titta in här.


allt jag kunde komma på just nu. ska gå och fortsätta lyssna på emo joakim bergs röst nu och leka med mina rakblad, enda vettiga en sån här dag.

lycka till på NP imon

/ Jenny

Hej. Ja. Som ni har märkt har jag försökt att vara lycklig denna veckan. Det var en dålig vecka att vara glad på.. Jag försöker att ta allt med en klackspark, men jag är mig själv för det mesta. Alltså är jag lite smått tjurig ibland. Ni borde själva pröva att vara glada hela tiden. Jag tycker det är svårt OCH jag glömmer att jag har denna "perioden" oftast.

Idag gick det rent åt skogen. Bättre lycka med morgondagen. Först NP OCH sedan Nv prov. Hur känns det? TOPPPPPPEN! (Y)

Andra tankar som flyger runt i mitt huvud:

• Har Cero försvunnit från jordens yta? Flyttat? Eller bara sjuk?
• Ako sviker oss klassen. Han ska bya till HP..
• Allt om atomer till vad jag ska äta imorgon.
  
  
  
  / Jenny "suris" Pettersson

dag ett på jennys lilla experiment som går ut på att vara glad, vet inte riktigt om jag kan ge henne godkänd, tycker jag såg henne hänga läpp lite då och då och det tillåter vi inte! förbättring nu annars ig.

Chacha bloggen! Jenny hair! (eller ska man säga här) höhö.


Vi alla har samma frågor inom oss.

• Hur orkar Louise vara glad hela tiden?

• Mår man bättre av att vara glad?

• Hur mår man psykiskt av det?
  
  
• Kommer Jenny klara utmaningen?
  
  

Nu kommer ni äntligen få svaret på dessa frågor! "Sura Jenny" ska helt enkelt vara konstant glad i en hel vecka! Ni kommer få en uppdatering varje kväll från "Riktiga Jenny" och få veta hur jag känner mig, och tankar jag har inom mig.

Är ni taggade? För det är jag!


Jenny delar med sig av en vinterbild.

Erika: When I met the president of the United States. He bought me sweets and then he took me home to him and showed me his eeh, ehm his...

Nu har vi svenska. Om man lyssnar så är det enda man hör smattret från alla som skriver och ariana som gnider händerna mot varnandra så de ska bli varma. Ibland kan hon ta händerna på min rygg, då jag säger;
"SLUTA TA PÅ MIG!" och.. jag menar det ariana. jag slår dig nästa gång.

hästhårdt.

/ Jenny

a: lever din familj på lyckopiller eller?
l: näe, jag kan inte svälja tabletter..